Dying to be thin

Trots att många har delade meningar kring anorexia och bulimi, handlar detta om våran blogg och våran syn på skönhetsideal, som vi tycker är väldigt fel. Detta vill vi visa Er där ute, inte få Er att skriva tillbaka saker vi redan vet. Vi sitter inte här och skriver för skrivandets skull, vi har själva erfarenheter av ätstörningar, så även vi vet vad vi pratar om. Men som sagt, alla tycker olika och tur är väl det. Men ha respekt för att detta är våran syn, och vi vill se en värld där alla mår bra, och vi vet att inte alla gör i dagens samhälle. Tack för ordet! Sedan vill vi passa på att tacka för all positiv respons vi fått, det uppskattas.

Nu tillbaka till vad jag egentligen skulle skriva kring anorexia och bulimi.
Jag sitter just nu och tittar på Doktor Phil, där det är en tjej på 25 år, som lider av svår anorexia och bulimi. När hon var 16 år var hon sockersöt och vägde precis som hon skulle. Men sedan gick det utför för henne, hon tynar bort som hon precis erkännt i tv. Hon vill inte se ut såhär längre. Hon har tappat tänder, hetsäter och spyr upp det på toan. Även om hon vill bli lämnad ifred, inser hon att det är hon själv som är sin värsta mardröm. Hennes föräldrar tror att det skett för att de inte visat att älskat henne tillräckligt och försöker anpassa sig för hennes skull och har slutat sina jobb. Jag tänker fortsätta och titta, denna tjej förtjänat att vara lycklig. Jag hoppas hon hittar sin väg tillbaka.

Detta var den bilden som fanns på tjejen, Jennifer. Men tror ändå man kan se litegrann. Detta är med andra ord före/efter bild. Innan anorexia/nuvarande bild.

Läs vidare om Jennifer och se lite av programmet.

Kram Bella